Android
| Supkategoria di | operating system |
|---|---|
| Fecha di fundashon òf kreashon | 23 sèptèmber 2008 |
| Nomber ofisial | Android, Android |
| Nòmber duná di | Andrew Rubin |
| Fundadó òf kreadó | Rich Miner, Andrew Rubin, Google, Open Handset Alliance |
| Desaroyadó | Open Handset Alliance, Google |
| Plataforma | MIPS, ARM architecture, x86 |
| Idioma di obra/nomber | multilingual |
| Mascota | Bugdroid |
| Depends on software | linux |
| Deposito di fuente | http://android.googlesource.com/, http://android-review.googlesource.com/admin/repos |
| Vershon | 15.0.0 r12 |
| Wèpsait ofisial | https://www.android.com/ |
| Blog oficial | https://blog.google/products/android/ |
| Describi pa URL | https://www.videogameschronicle.com/?post_type=platforms&p=273 |
| Hashtag | android |
| Licencia di derecho di autor | Apache Software License 2.0, GNU General Public License, version 2.0 |
| Status di derecho di autor | protehi pa derecho di autor |
| Sait Stack Exchange | https://android.stackexchange.com/ |
Android ta un sistema operativo basá riba e nucleo Linux. E sistema operativo akí ta diseña prinsipalmente pa telefon mobil ku un pantaya touchscreen, tablet i pa e asiná yamá "smartwatch", televishon i outo. Den komienso e sistema operativo akí a keda desaroyá pa Android Inc., un kompania ku Google a finansia ekonomikamente i mas despues, na 2005 a kumpra. Android a keda presentá na 2007 huntu ku e fundashon Open Handset Alliance (un consorsio di kompanianan di hardware, software i telekomunikashon) pa avansa e standart abrí di telefonannan mobil. E promé telefon ku a lansa ku e sistema operativo Android, tabata e HTC Dream i el a subi merkado di benta den òktober 2008. E kantidat di bentanan di telefon mobil ku ta uza e sistema operativo ta mas haltu ku esnan ku ta huza e sistema operativo iOS i Windows Phone. Desde 2015, Android ta e sistema operativo mobil ku tin e kantidat mas grandi di usuario.
E eksito di e sistema operativo akí a hasiele un objeto di litigo riba tereno di patent i a hasiele un partisipante prominente den e asiná yama "Guera di patent di telefonnan mobil inteligente" (na Ingles, Smartphone patent wars). Segun dokumentonan sekreto ku e lèk na 2013 i 2014, e sistema operativo ta unu di e demasnan ku a keda di target pa agensianan di inteligensia internashonal.
E vershon básiko di Android ta karga e nòmber Android Open Source Project (AOSP)
Mira tambe
[editá | editá fuente]