Jump to content

Bit

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
 E artíkulo aki ta skirbí na ortografia di papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.
bit
Supkategoria diquantity Editá
Parti diInternational System of Quantities Editá
Simbolo di unidadbit, b, bit Editá
Kantidat físikoinformation, equivalent binary storage capacity Editá
Etikèt na Stack Exchangehttps://stackoverflow.com/tags/bit Editá

Den informátika i teoria di informashon, un bit ta un sifra den e sistema di number binario i ta e unidat di informashon di mas chikitu. E término "bit" ta un akrónimo di binary digit.

E kapasidat di almasenamentu pa ku memoria digital tambe ta wòrdu midí den bit, pasobra e palabra tin vários nifikashon relashoná.

Usualmente, registronan digital òf otro memoria digital ku ta wòrdu usá den komputarisashon i telekomunikashon por warda informashon den gruponan di entre otro 8 bit, 16 bit, 32 bit, i 64 bit. Un solo sèl di memoria binario por warda solamente un bit.

Memoria di kòmpiuter for di aña 1980 kaminda por mira e bitnan físiko. E sèt aki, di mas o ménos 4x4 cm, ta korespondé ku 4096 bit.

Miéntras den e sistema desimal, ta usa dies sifra (0–9), e sistema binario, ta solamente usa dos sifra: 0 i 1. Un bit por representá sea 0 òf 1. Por ehèmpel, un bit por wòrdu pensá komo un lampi ku ta sea pagá òf sendé.

Un bit por representá tambe kualke par di balor, entre otro bèrdat òf falsu, habrí òf será, pretu òf blanku, nort òf sùit.

Agrupashon di bits

[editá | editá fuente]

Un solo bit por representá solamente dos estado diferente. Pa presentá of kodifiká mas informashon den un aparato digital, un kantidat mas grandi di bits ta nesesario. Ora ra usa dos bit, kuater diferente kombinashon ta posibel:

  • 0 0 - ambos ta "pagá"
  • 0 1 - e promé ta "pagá" i di dos ta "sendí"
  • 1 0 - e promé ta "sendí" i di dos ta "pagá"
  • 1 1 - ambos ta "sendí"