David Champernowne
| David Gawen Champernowne | |
 | |
| Född | 9 juli 1912 |
|---|---|
| Död | 19 augusti 2000 |
| Nationalitet | Brittisk |
| Alma mater | Winchester College King's College, Cambridge London School of Economics |
| Yrke/uppdrag | Nationalekonom, matematiker |
| Arbetsgivare | University of Oxford University of Cambridge |
| Känd för | Champernownes konstant; inkomstfördelningsmodeller; Turochamp |
David Gawen Champernowne, född 9 juli 1912, död 19 augusti 2000, var en engelsk nationalekonom och matematiker. Han är känd för sitt arbete inom inkomstfördelning, statistik och talteori, samt för sitt samarbete med Alan Turing inom tidig dator- och spelteori.[1][2]
Uppväxt och familj
[redigera | redigera wikitext]Champernowne föddes 1912 som enda barn till Francis Gawen Champernowne (1866–1921), jurist och bursar vid Keble College, Oxford, och Isabel Mary Champernowne (född Rashleigh). Familjen Champernowne tillhörde den engelska jordägande adeln och hade sitt säte i Dartington i Devon.[3]
Utbildning och akademisk karriär
[redigera | redigera wikitext]Champernowne utbildades vid Winchester College och därefter vid King's College, Cambridge, där han var samtida med och vän till Alan Turing. Efter fortsatta akademiska studier vid London School of Economics rekryterades han i början av andra världskriget till den statistiska avdelningen vid den brittiske premiärministerns kansli, där han tog fram kvantitativa underlag för beslutsfattande åt Winston Churchill.
År 1941 övergick han till en ledande befattning vid det brittiska flygministeriets produktionsavdelning. Efter kriget var Champernowne verksam vid University of Oxford, där han var fellow vid Nuffield College och chef för Oxford Institute of Statistics mellan 1945 och 1948. Han var därefter professor i statistisk ekonomi vid Oxford (1948–1959).
Senare blev han professor i ekonomi och statistik vid University of Cambridge, där han verkade från 1970 fram till sin pensionering och därefter som emeritus.[1][2]
Vetenskapliga bidrag
[redigera | redigera wikitext]Redan 1933, medan han ännu var student, publicerade Champernowne sitt arbete om det irrationella tal som senare kom att kallas Champernownes konstant.[1]
År 1953 presenterade han en matematisk modell för inkomstfördelning som genererar en Paretofördelning, ett arbete som fått stort genomslag inom både ekonomi och statistik.[4]
År 1948 samarbetade han med Alan Turing i utvecklingen av Turochamp, ett av de tidigaste datorprogrammen för schack.[5]
Hans mest omfattande verk, Economic Inequality and Income Distribution, publicerades 1998 av Cambridge University Press och sammanfattar ett livs forskning om ekonomisk ojämlikhet.[1]
Personlighet
[redigera | redigera wikitext]Kollegor vid Economic Journal beskrev Champernowne som ”blygsam, excentrisk och humoristisk”.[2]
Död
[redigera | redigera wikitext]David Champernowne avled 2000. Han är begravd vid den nyare kyrkan i Dartington i Devon, uppförd av hans familj på 1870-talet som ersättning för den äldre kyrkan vid Dartington Hall.[1]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] ”Professor David Champernowne”. The Daily Telegraph. 4 september 2000. https://www.telegraph.co.uk/culture/books/1353993/Professor-David-Champernowne.html.
- ^ [a b c] Brian Reddaway (1 september 2000). ”David Champernowne: Economist who held chairs at both Oxford and Cambridge”. The Guardian. https://www.theguardian.com/news/2000/sep/01/guardianobituaries1.
- ^ Frank A. Cowell. ”Champernowne, David Gawen (1912–2000)”. Oxford Dictionary of National Biography. https://www.oxforddnb.com/view/article/74505.
- ^ Champernowne, D. G. (1953). ”A Model of Income Distribution”. The Economic Journal 63 (250): sid. 318–351. doi:.
- ^ ”David Champernowne (1912–2000)”. ICGA Journal 23 (4). 2000. https://web.archive.org/web/20160304041323/http://ilk.uvt.nl/icga/journal/contents/content23-4.htm.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- ”Champernowne, David Gawen”. Oxford Dictionary of National Biography. https://www.oxforddnb.com/view/article/74505.
| |||||||||||||||||
|