Jump to content

J

Iwde to Wikipedia
J/j
Latin-script letter, consonant letter
Described at URLhttps://flickr.com/photos/tags/initialiwithhook Taƴto
Depicted by Taƴto
Code.---, Juliet, J Taƴto
J


Template:GetLabelFix J (uppercase letter (en) Translate)
Unicode: 004A

j (lowercase letter (en) Translate)
Unicode: 006A

J (uppercase letter (en) Translate, Halfwidth and Fullwidth Forms (en) Translate)
Unicode: FF2A

j (lowercase letter (en) Translate, Halfwidth and Fullwidth Forms (en) Translate)
Unicode: FF4A

Ⓙ (uppercase letter (en) Translate)
ⓙ (lowercase letter (en) Translate)
Unicode: 24D9

🄙 (uppercase letter (en) Translate)
Unicode: 1F119

⒥ (lowercase letter (en) Translate)
Unicode: 24A5

🅙 (uppercase letter (en) Translate)
Unicode: 1F159

🅹 (uppercase letter (en) Translate)
Unicode: 1F179

🄹 (uppercase letter (en) Translate)
Unicode: 1F139
Template:GetLabelFix Alphabet
Template:GetLabelFix Latin script (en) Translate, Polish alphabet (en) Translate, English alphabet (en) Translate, Czech alphabet (en) Translate, Esperanto alphabet (en) Translate, Breton alphabet (en) Translate, Romanian alphabet (en) Translate, Maltese alphabet (en) Translate, Slovak alphabet (en) Translate, Lithuanian alphabet (en) Translate, Turkish alphabet (en) Translate, Azerbaijani Latin alphabet (en) Translate, French alphabet (en) Translate, Finnish alphabet (en) Translate, Africa Alphabet (en) Translate, African reference alphabet (en) Translate, Pan-Nigerian alphabet (en) Translate, Benin National Alphabet (en) Translate, Kazakh Latin alphabet 2017 version (en) Translate, German alphabet (en) Translate, Latvian alphabet (en) Translate, ISO basic Latin alphabet (en) Translate e Latin alphabet (en) Translate
Template:GetLabelFix .--- (Morse code (en) Translate)
Juliet (NATO phonetic alphabet (en) Translate)
J (Braille ASCII (en) Translate)

j, ko j, ko ɗerewol sappo nder ɗerewol ɗemngal Farayse jamanuure e ɗerewol latin ISO asli. Innde makko ɓurnde e ɗemngal Farayse <i id="mwFg">jay</i> (pronounced /dʒ eɪ /), e now-nadir variants jy /dʒ aɪ / . To ɗum naftiraama nder International Alphabet to <i id="mwIA">y</i> sound, ɗum waawi noddugo yod ko jod (ɗoyngol /j ɒ d / malla /j oʊ d /).

Deftere ɓikkoy diga hitaande 1743, hollimi J e am ko ko e ɗerewol gootal

Ɗerewol J huutoroo ngam huutoreede dow koode ɗe, huutoreeɗe dow koode Romanɗe to cappanɗe Romanɗe nde ndeen lewru I, bana e XXIIJ malla xxiij, to XXIII malla XXIII ngam limngal Romanji darani 23. Ɗe njogii ko ɓuri ɗum fuu nder lesdi Germany. Gian Giorgio Trissino {1478-1550} woni arandeejo nanondirɗo I e J bana laaɓal laaɓal, nder deftere maako istpistola del Trissina de le lettere nuωvamente aggiunte è la lingua italiana (" deftere Trissine dow ɗereeji ɗi ɓeydi ɓeydi ɗemngal Italiyan ")) nder hitaande 1524. Fuu, 'I' e 'J' ko laabi feere-feere ngam ɗabballe goɗɗe, ɗi fuu ko /i/, /iː/, e /j/; sikke alaa, ɗemɗe Romance ɓesdi ɓesngu ɓesngu (so tawii ko /j/ e /ɡ/) ɗum daranii ɗum 'I' be 'J'; ngam maajum, Ɗemngal Farayse J, ƴettugol Farayse'en J, ina jogii ko nafata e /j / (ɗum daraniiɗo ɗemngal arandeeji e nder ɗemngal farayse "y et")

Ɗemɗe e huutoreede

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]
List of pronunciations
Most common pronunciation: /j/ Ɗemɗe ɗe ina ɗiiɗta ɗe naftoraa ɗabbe LatinLanguages in italics don't use the Latin alphabet
Ɗemngal ngal Ɗemngal (s) Pronunciation

(IPA)

Kuugal ngal Notes dow
Arabe Standard; ɓurɗe ɗemɗe /dʒ/ Latiniization
Gulf /j/ Latiniization
Sudan, Oman, Yemen /ɟ/ Latiniization
Levantine, Maghrebi /ʒ/ Latiniization
Azerbaijan /ʒ/
Basque Bi'i'en /dʒ/
Lapurdian /j/ also used in southwest Bizkaian
Low Navarrese /ɟ/ also used in south Lapurdian
High Navarrese /ʃ/
Gipuzkoan /x/ also used in east Bizkaian
Zubero'en /ʒ/
Catalan /ʒ/
Ɗemngal Farayse /dʒ/
Finnish /j/
Farayse /ʒ/
Hindi /dʒ/
Hokkien /dz/~/d ⁇ //dʑ/
/z/~/ ⁇ //ʑ/
Igbo /dʒ/
Indonésien /dʒ/
<i id="mwww">Japonɓe</i> /d ⁇ /~/ ⁇ //ʑ/ / ⁇ / e /d ⁇ / feere e nder feere feere, ndaar Yottagana
Ɓiɗɗo ɓooyɗo /t/
<i id="mwAQQ">Kokkani</i> /ɟ/
<i id="mwAQw">Korean</i> Kaŋko /ts/
/dz/ after vowels
Koofnugo /tɕ/
/dʑ/ after vowels
<i id="mwASc">Kurdish</i> /ʒ/
Luxembourg /j/
/ʒ/ Some words
Malaysi /dʒ/
<i id="mwAQ0">Mandarin</i> Standard /tɕ/ Pinyin latinization
/ʐ/ Wade-Giles latinization
Manx /dʒ/
Oromo /dʒ/
Pashto /dz/
Portugaal /ʒ/
Romaniyaan /ʒ/
Scottish /dʒ/
Ɓernde ma /dʒ/
Somali /dʒ/
Espaañol Standard /x/
Ɗemɗe goɗɗe /h/
Swahili /ɟ/
<i id="mwAaI">Tamil</i> /dʑ/
Tatar /ʐ/
<i id="mwAW0">Telugu</i> /dʒ/
Turkic /ʒ/
Turkmen /dʒ/
Yoruba /ɟ/
Zulu /dʒ/

Ɗemngal Farayse

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

A Turanci, ⟩ fi wakiltar affricate /dʒ/ . A Old Turanci, da phoneme /dʒ/ ya wakilta orthographically da ⟩ da ⟩ Ƙarƙashin rinjayar Old Faransa, wadda take da irin wannan phoneme deriving daga Latin /j/ English malaman Attaura suka fara amfani da ⟩ (daga baya ⟩ su wakilci kalma-farko /dʒ/ a Old Turanci (misali, i Est kuma, daga baya j Est), yayin da yin amfani da ⟩ da sauran wurare (misali, ya DG e) Daga baya, da yawa wasu amfani da ⟩ (daga baya ⟩ da aka kara a loanwords daga Faransa da kuma sauran harsuna (misali ad j oin, j unta) A farko harshen Turanci littafin yi da bambanci a fili tsakanin ⟩ da ⟩ shi ne juyi na King James 1st Revision Cambridge a shekara ta 1629 da kuma wani English nahawu littafin da aka buga ashekara ta 1633. A aro kalmomi kamar raj, ⟩ iya wakiltar /ʒ/ A cikin wasu daga cikin waɗannan, gami da raj, Azerbaijan, Taj Mahal, da Beijing, lafazin /dʒ/ yana kusa da lafazi na asali, yana yin amfani da /ʒ/ misali na tsinkayen girman kai . Lokaci-lokaci, ⟩ wakiltar ainihin /j/ sauti, kamar yadda a Hallelujah da Fjord (ga Yodh domin qarin bayani) A kalmomi na Spanish asalin, inda ⟩ wakiltar voiceless velar fricative [ x ] (kamar jalapeño) English jawabai yawanci m tare da voiceless glottal fricative /h / .

Nder Farayse, ⁇ woni koɗorɗe nayi ɓurɗe naftoraade ɗerewol nder bolle, ko ɓuri ɓurɗe ɓurnde tan ko ⁇ ⁇ e ⁇ .

Ɗemɗe goɗɗe

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Ɗemɗe Jamane e Orop fuunaaŋge

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]
Ko ɗum waɗi, e nder ɗemɗe Orop, ɗum winndaa ko "ko"

Ɗemɗe goɗɗe ɗe Jarmal, bana Jarmal, Dutch, Icelandic, Swedish, Danish e Norwegian, naftiri ⁇ ngam palatal approximant /j /, ɗum ɓurna fuu ɗum daranii e ɗerewol ⁇ nder Farayse. Ko ɓuri anndude ko English, Scots e (to toɓɓe laabi) Luxembourgish. ⁇ kadi ina daranii /j/ e Albaniya, e ɗemɗe Ural, Slavic e Baltic ɗe naftoraani e ɗemngal Latin, hono Hungarian, Finnish, Estonian, Polish, Czech, Croatian-Serbian, Basulake, Basulabe, Latvian e Lithuanian. Ɗemɗe goɗɗe ɗe mbaɗata, bana ɗemɗe Croatian-Serbian e Macedonian, boo mbaɗata ⁇ nder ɗereeji QFontDatabase ngam daliila nde. Ngam daliila haala maajum, ɓe cuɓii ɗerewol ɓurngal ɓurndi ngam huutore nder IPA bana tagdi ɓurndi.

Nder ɗemɗe Medooniya, ⁇ ɓeydiima ƴettirde ko to palatal approximant to Ladin to feere feere. E Faransi, Portugaal, Catalan, e Romanian ina haani e postalveolar fricative /ʒ / (hono ⁇ e Farayse mea s Ure). Ha Espaañ, e taƴre, ɗum ko ɗiin ko ɓe njaɓaa e ɓe njaɓii ko e ɓesngu / ⁇ / e /x / ~ /h /, e ɓesndu ɓesngu ɓesngu nde ɓe nji'i e haala ɗemngal.

Ko ɓuri heewde, ⁇ j ⁇ ina woodi ko ɓuri heewɓe nder ɗemɗe Italiyankooje jamanuure. Ko e inndeeji ɗemɗe goɗɗe (hono Jesi e Letojanni), ko e ɗemɗe [./Harshen_Latin - ee,="mw:WikiLink" title="Harshen Latin">Ladin] (Juventus), ko e ɗe ƴellitaama e ɗemngal goɗɗi e ⁇ Ɗemɗe ɗemɗe ɗam e ɗemɗi Latin ɗemɗe ɗe mbi'etee ko palatal approximant /j /, to ɗemɗe ƴellitaami e ɗemle goɗɗe e ɗemɗeeji ɗemɗe ɗen ina ɓurdi ɓaggeede ɗemngal ngal ⁇ haa e hitaande 19th, ⁇ ina huutoroo e karallaagal ⁇ e diftongal, ngam goɗɗo ina jogii -ii, e nder pelle pelle pelle pelle (hono Savoja) sariya oo ina ɓura e nder winndannde laamu. ⁇ naftiraama e /j/ nder ɗemngal ngal, misaalu ɗemngal Romanesco ⁇ [ˈjɒnɪs] (ko fuɗɗii. Gamma Italiyanko'en aglio [aʎo] Jaŋde Italiyanko Luigi Pirandello naftiraama ⁇ e pelle pelle pelle e nder kuuɗe maɓɓe ɗe winndiraa e ɗemngal Italiyanko.[ajo] o winndi e nder ɗemngal Sicilian, ngal naftiri e ɗemngal ⁇ ngam daranaade /j/ (e toɓɓe maa [dʒ] walla [gj], e dow haala) Ɗemngal Maltese ko ɗemngal Semitic, wonaa ɗemngal Romance; kono ɓe ɓeydi e semmbe (sirnguuji Sicilian) e o naftiri e ⁇ ngam ɗemngal /j/. (koɗol woni Semitic yod)

Ɗemɗe ɗe ɓe nganndi e leyɗe Europe ɗe fuɗɗii e ɗemɗe Latin, ⁇ ɗo /ʒ/ to Turki e to Azerbaijan, ngam / ⁇ / to Tatar. ⁇ ko /dʒ/ e nder Indonees, Somali, Malay, Igbo, Shona, Oromo, Turkic, e Zulu. O wakkilantaako ko ɗemngal /ɟ / in Konkani, Yoruba, e Swahili. Nder Kiowa, ⁇ ɗon darana ɓernde ɓernde ɓaawo ɓernde, /t/.

⁇ j ⁇ ɗonno haandi /dʒ/ nder ɗemɗe romaniseeji ɓurɗe Ɗemɗe India bana Hindi e Telugu e ɗonno haani /d ⁇ / nder romaniseeji Japonɓe e Koreen.

Ngam Ɗemɗe ɗemɗe Cayna, ⁇ ɗon darana /t͡ɕ / nder Mandarin Chinese PinYin, e nonpirated nanondiral ⁇ /t͡͡ɕh /) E Wade-Giles, ⁇ ɗo darana Mandarin Chinese / ⁇ /. Pe̍h-œ-Ji Hokkien e Tai-lo to Taiwan Hokkien, ⁇ ɗonnoota /z / e / ⁇ /, malla /d͡z / e/d͡ ⁇ /, e dow ko'e maɓɓe. Nder Jyutping for Kannada, ⁇ ɗon darana /j /.

The Royal Thai General System of copying ina naftira e ɗerewol ⁇ , ko e nder inndeeji goɗɗi ɗi taƴii e non-standard transcriptions ina holla Lua error in package.lua at line 80: module 'Module:Language/data/iana languages' not found. [tɕ] walla Lua error in package.lua at line 80: module 'Module:Language/data/iana languages' not found. [tɕh] (ɗoon e ko woni ko woni ko fuɗɗii e ko woni e paali/sanskrit)

  • Ko ɓuri heewde: Ɗerewol Semitic Yodh, nde ɓaawo ɗum ɓe mbaɗi ko'e ɗerewol ɗi ɗon
  • Toonde i: Ɗerewol Latin I, toonde J
  • Ko ɓuri heewde: Dotless j
  • Ko ɓuri ɗum fuu: Ɗerewol ngal waylitaa ngal, e nder j
  • Ko ɓuri ɗum fuu: Ɗerewol jaajotooɗo e j e ko'e maɓɓe
  • IPA - koode goɗɗe ɗe J: ⁇ ɟ ⁇ j
  • Ɗerewol Ural - Ɗerewol ngal ngal ngal hawti e J:

Samfuri:Charmap

1 Ɗuum kadi ngam jaɓɓorgo jaɓɓorgal dow ASCII, hawti e DOS, Windows, ISO-8859 e Macintosh saare jaɓɓorɗe.

Unicode ina woodi feere feere, ⁇ (U+0237) Ko fuɗɗam ɗum naftiraama e Landsmålsalfabet e limngal. Ɗum ina yiɗi huutoreede e diyakritik ngam j j je jeyaaɗo e Unicode (o woni, to jaŋde nde diyakritiki jeyaaɗo to dow ɗum, toɗɗaa toɗɗaa; Unicode ɓeydi wiyde, misal i+ ̈ ≠ ı+ ̈ e ko nandi e j e ⁇)

Nder Unicode, ko 'J' ko naftoraade no haala haala haala haala ɓurnde nder ɗemɗe Greega. Ɗuum ko e nder ɗemngal Greega (Unicode U+03F3) ɗum naftoraama ngam hollaade ko laamiiɗo /j/ nder ɗemɗi Greega ɗi. "Yot" ko e nder ɗerewol Unicode, ko e innde German for J. Ɗerewol mawndi ɗerewol ngol addani to ɗerewol unicode e U+037F e faandaare 7.0 nder lewru Juun 2014.

Ko dow daliila seɗɗa Wingdings

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Nder ɗereeji Microsoft's Wingdings, ɗereeji "J" ina jeyaa no ɓernde ɓernde (o feewti e tagdi Unicode U+263A, ko wayi no) nder ɗereeji ɓernde Microsoft, ":) ina jeyaa e ɓernde ɓurnde e ɓernde nde ɓernde ɓerne nde waɗetee nde nde waɗetee ko'e ɗereeji ɗi ɓernde ɓenniiɗe walla e-mail HTML. Ɗuum ɗemngal ina waawi ɓaggeede walla wayloode to Unicode.

Kuugal feere

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]
  • Nder limgal lisensiruuji duniyaaru, J wakkilanta Japon.
  • Nder limgal, j woni go'o nder kuuje tati ɗe kuugal ngal ngal fotaani.
  • E nder limtal, j woni go'o nder ko'e tati.
  • Nder laabi maantiku, J woni tonnde joule, SI heɓii ngam semmbe.
  • Nder fannuuj goɗɗi nder anndal limgal, njinngu elektrika e fannuuji goɗɗe, j woni firtiindi dow darnde miijooji (nde fuɗɗam fuɗɗam -1) (ɗee fannuuji go'o naftiri e ɗereeji i, ammaa ɗum waawataa wonde ɗum boo firtiindi haa jooni).
  • J waawaa wonde ko haala haala feere to bannge (toccooji mariyuana)
  • Nder leydi Brite (ko adii e hitaande dubi alif 2001), karallaagal "J" e "J123 XYZ" ina haani wonde karallaagal ko ndeen ko hakkunde 1 noowammbar 1991 e 31 lewru Julaay 1992. E nder haala ndeen, karallaagal "J" ko "ABC 123J" ko ɗum woni karallaagal nde ko hakkunde 1 noowammbar 1970, e 31 lewru Julaay 1971.

Template:Haruffan Latin