Jakov Zeldovitj

Jakov Zeldovitj
Född	23 februari 1914 (g.s.) Minsk
Död	2 december 1987 (73 år) Moskva
Begravd	Novodevitjekyrkogården
Medborgare i	Sovjetunionen
Utbildad vid	fakulteten för fysik och matematik vid Sankt Petersburgs universitet Sankt Petersburgs polytekniska universitet Sankt Petersburgs universitet
Sysselsättning	Fysiker, kemist, uppfinnare, universitetslärare
Arbetsgivare	Moskvauniversitetet Semenov Institut for kemisk fysik (1946–1948) Nationella Universitetet för Nukleär Forskning (–1948)
Barn	Boris Ja Zel'dovič (f. 1944)
Utmärkelser
Statliga Stalinpriset (1943) Arbetets Röda Fanas orden (1945) Statliga Stalinpriset (1949) Leninorden (1949) Socialistiska arbetets hjälte (1949) ”Hammare och skära”-guldmedaljen (1949) Statliga Stalinpriset (1951) Statliga Stalinpriset (1953) Hedersmärke-orden (1954) ”Hammare och skära”-guldmedaljen (1954) Socialistiska arbetets hjälte (1956) ”Hammare och skära”-guldmedaljen (1956) Leninpriset (1957) Leninorden (1962) Arbetets Röda Fanas orden (1964) Leninorden (1974) Numa Manson Medal (1977) Kurchatov Medal (1977) Utländsk ledamot av Royal Society (1979) Brucemedaljen (1983) Royal Astronomical Societys guldmedalj (1984) Oktoberrevolutionsorden (1984) Dirac-medaljen (ICTP) (1985) Friedmann Prize (2002) Jubileumsmedalj ”För firandet av 100-årsdagen av Vladimir Lenins födelse” ”Veteran av arbetet”-medaljen Medalj ”För tappert arbete under det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945” Medalj till minne av Moskvas 800-årsjubileum
Redigera Wikidata

Jakov Borisovitj Zeldovitj (ryska Я́ков Бори́сович Зельдо́вич), född den 8 mars 1914 i Minsk (Kejsardömet Ryssland), död den 2 december 1987 i Moskva, var en sovjetisk fysiker.

Zeldovitj avlade doktorsexamen 1939 med en avhandling om kvävets oxidation och på 1940-talet fortsatte han studera förbränning, sprängämnen och explosioner, men han deltog även under andra världskriget i Sovjetunionens utveckling av kärnvapen ledd av Igor Kurtjatov (vilket bland annat renderade honom Stalinpriset)). Under 1950-talet ägnade han sig sedan åt kärn- och partikelfysik (speciellt neutroner och isotoper med stort neutronöverskott, samt bidrog till teorin kring den elektrosvaga växelverkan), varefter han från 1960-talet huvudsakligen ägnade sig åt astrofysik och kosmologi.

Referenser

• V.L. Ginzburg, Yakov Borissovich Zel'Dovich, 8 March 1914 - 2 December 1987 i Biographical Memoirs of Fellows of the Royal Society, 40:40 (1994), sid. 430–441.
• Vitalii I. Goldanskii, 1988, Obituaries: Ya. B. Zel'dovich i Physics Today, 41:12, sid. 98–102.
• A.V. Massevich, 1988, Obituary: Yakov Borisovich Zel'dovich (1914 - 1987) i Astrophysics and Space Science, 148:1, sid. 1-2.