Lundos landskap domineras av åkrar, genomskurna av Aura å och dess största biflod Savijoki. Aura å har tre betydande forsar i Lundo: Nautelankoski, Vierunkoski och Vääntelänkoski. Stadens högsta punkt är Hyypiövuori, som reser sig till en höjd av 90 meter.
I Tarvasjoki-området, som blev en del av Lundo år 2015, rinner Pemar å och dess största biflod, Tarvasjoki.
Lundos enda Natura-område, Nautelankoski, är ett stort forsområde där man hittar olika naturskogstyper, som flodstrandsskogar och ängar.
Enligt arkeologiska utgrävningar har Lundo varit bebott sedan sten- och bronsåldern. Lundos Vanhalinna är en av Finlands fornborgar. Flera föremål från järnåldern och medeltiden har hittats runt Vanhalinna.
Lundo omnämns i skriftliga källor för första gången år 1331. Dokumenten nämner Petrus som Lundo församlingskyrkoherde. Därför har man beslutat att räkna år 1331 som Lundos grundningsår.
År 2016 betalade Lundo Sparbank, I.S. Mäkinen Oy som tillverkar inredningar för kryssningsfartyg och Carrus Delta som tillverkar karosser för bussar mest företagsskatt.
Sevärdheter i Lundo är den medeltida Lundo kyrka, Vanhalinna fornborg och gårdsmuseum, forsen Nautelankoski med kvarnmuseum, naturstig och Lauri Nautelas museum, Littois klädesfabrik samt Vanhalinnantie som är en del av Tavastlands oxväg. I Lundo finns också djurparken Zoolandia.