Jump to content

Suzanne Perlman

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
 E artíkulo aki ta skirbí na ortografia di papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.
Suzanne Perlman
Imagen desea: Suzanne Perlman
Informashon básiko
Nasementu  18 di òktober 1922
Budapest
Fayesimentu  2 di ougùstùs 2020
London
Alma mater Universidat di Columbia
Famia
Kasá Henri Perlman
Yu 3
Informashon profeshonal
Ofishi artista visual
Studiante di Oskar Kokoschka
Sidney Gross
Genero artistico Ekspresionismo
Distinshon Ofisial den Orden di Oranje-Nassau (2009)
(nl)  RKD-profil
Wèpsait ofisial
[Editá Wikidata] · [Manual]

Suzanne Perlman (☆ 18 di òktober 1923 na Budapest - † 26 di ougùstùs 2020 na London) tabata un pintor húngaro-hulandes. El a kosecha fama ku su portrètnan ekspreshonista i kuadronan paisahista i ta wòrdu konsiderá komo artista antiano, aunke el a produsí obranan den tres kontinente.[1].

Biografia

[editá | editá fuente]

Suzanne Sternberg a nase na Budapest den un famia hudiu ortodokso, ku tabatin un galeria di arte i antik.[2][3] Na edat di 17 aña e ta kasa ku un komersiante hulandes, Henri Perlman i ta bai biba na Rotterdam. Ku e menasa di persekushon nazi nan ta hui di Oropa logrando pa subi un barku dia 22 di yüni 1940 na Bordeaux, Fransia rumbo pa Kòrsou.[2][4][5]

Na Willemstad e pareha ta habri "Fanny's Shop", un negoshi na Hendrikplein ku tabata bende arte, souvenir i obhetonan antik. Henri i Suzanne Perlman ta haya tres yu hòmber.

Fanny's Shop na Wilhelminaplein (1964)

Banda di traha den e negoshi Suzanne Perlman tabata koresponsal pa Reuters y tabata skirbi resensia di arte i músika. E ta kuminsa pinta usando e piso riba e tienda komo su tayer.[4] Despues di Guera Mundial II e ta bay studia na e skol di arte di Universidat di Columbia na New York, Instituto Allende na México i Saint Martin's School of Art na London.[6] Komo ku e no tabata por komunika adekuadamente na Papiamentu su obranan tabata sirbi komo vehíkulo pa ekspresa su apresio pa e isla i su poblashon. Inspirá pa Van Gogh e tabata ser atraí pa e hende humilde i trahadó, pintando portrèt di entre otro bendedó riba kaya, hungadó di domino riba kaya, bailadó ritual i tokadó di tambú.[7] E ta desaroyá un estilo ekspreshonista i tabata usa kolónan buyá, espesialmente den su obranan inisial. Durante su tempo na Kòrsou e ta wòrdu selekshoná den dékada 60 pa partisipa na tayer bou guia di Oskar Kokoschka na Salzburg.

New York

[editá | editá fuente]

Desde fin di añanan sesenta e ta muda pa New York, unda e ta kontinua su estudio na Art Students League of New York komo alumno di Sidney Gross, artista i pintor merikano. E ta profundisá su mes den e movementu di ekspreshonismo abstrakto i tabata traha obranan abstrakto den kual ainda tabata radia e palet kolorido di Kòrsou.[3]

Despues di e morto di su kasa na 1983 Perlman ta bai biba na London serka di su famia. E mudansa ta trece un renasementu den su bida i su pintamentu. Tema di su pinturanan tabata London su parkenan, kamindanan yen tráfiko, bida nokturno i su bistanan arkitektóniko.

Perlman a keda aktivo komo pintor te su morto na e edat di 96 aña na 2020. Na 2009 e ta wordu dekorá komo ofisial den Orden di Oranje-Nassau.[3]

Ekshibishon

[editá | editá fuente]

Na 1961 e tabatin su promé ekshibishon solista den Museo di Kòrsou.[8] Despues a sigui ekshibishonnan na London (1967), Puerto Rico (1968), Gouda (1970) i Paris (1971), unda e ta risibí e "Prix La France Afrique" pa su obranan ekshibí.[9] Na 1982 tin un di dos ekshibishon na Museo di Kòrsou na okashon di e 250 aña di eksistensia di e snoa di Willemstad, Kòrsou.[6] Mas despues su obranan a wòrdu ekshibí entre otro na Merka, Venezia i na London, unda na 2018 a tene un exposishon retrospektivo di su obranan den e sentro kultural ‘Dutch Centre’.[6]

Kolekshon

[editá | editá fuente]

Su obranan ta representa den e kolekshon priva di Prinsesa Beatrix i den kolekshonnan di varios museo, entre otro:

Literatura

[editá | editá fuente]
  • Curaçaose motieven geschilderd door Suzanne Perlman. Stichting Libri Antilliani, Bloemendaal (2006). ISBN 90-75238-18-5.
  • Suzanne Perlman, Painting London. Ben Uri Gallery and Museum Limited, Londen (2014). ISBN 978-0-900157-48-6.
  • Suzanne Perlman, Tzedakah per Venezia. Andrea Tardini Gallery, Venitie (2017). ISBN 978-88-941777-2-5.